Jag heter Christine Werner och är barnläkare. Sista tio åren har jag också av och till jobbat som skolläkare. Mitt stora engagemang har successivt mer och mer blivit kring barn som inte mår bra psykiskt, varav många har neuropsykiatriska svårigheter.
Jag har under många år sett alldeles för många barn där det tar för lång tid att förstå varför de inte mår bra, och för lång tid innan de får hjälp. De skapar mer lidande, både psykiskt och fysiskt och måste förändras.
När jag utbildade mig till barnläkare fick jag tidigt lära mig att alltid undersöka hela barnet, oavsett vad de sökte för. Små barn som inte kan säga vad som inte är bra måste man så klart undersöka allt man kan. Men även större barn kunde ha symtom som inte direkt var typiska för det som kanske sedan visade sig vara orsak. Till exempel kan man kräkas om man har öroninflammation, något man missar om man inte kikar i öronen. Man kan också ha ont i magen av stress eller att någon utsätter en för något man inte vill, något man kanske missar om man inte frågar.
Det här har jag haft med mig sedan dess. När jag har jobbat som skolläkare har jag ofta tänkt att skolan är en fantastisk plats för att just få en helhet kring barnet.
Hos skolsköterskan finns ofta mycket information kring barnet, faktiskt ju sedan födseln. Och vid samtal kan vi få veta hur barnet sover, äter och beter sig hemma. Vi kan få veta hur föräldrarna mår, om något ändrats i familjens livssituation och hur det allmänt är hemma. Vi kan få veta om det finns ärftlighet för sjukdomar eller tex neuropsykiatriska svårigheter. I samtal med skolläkare eller skolsköterska råder sjukvårdens sekretess vilket gör att vissa saker ibland också är lättare att prata om.
För barn med neuropsykiatriska svårigheter, är det långt ifrån tydligt för alla dag ett vad det handlar om. Vi vet att tidiga tecken finns hos många, och vi lär oss mer om att fråga och förstå redan på BVC. Men ett tecken utan de andra kan vara svårt att tolka eller bedöma. Men med fler tecken och framförallt med kunskap om vilka de här tecknen är går det snabbare att förstå. Vi måste alltid ha med oss tankarna på neuropsykiatriska svårigheter, och hellre avfärda än missa.
De som är mest med barnen i skolan är förstås ni pedagoger och annan skolpersonal. Här har vi vuxna som många många timmar ser hur barnet är och fungerar, på lektioner, på raster och i kontakt med andra. Ovärderlig information!
Barn som inte mår bra eller kämpar med svårigheter visar det på många olika sätt och det är inte alltid lätt att förstå. Varför gör barnet så här? Vad är det som kan ligga bakom? Vi utgår från att barn alltid gör så gott de kan i stunden. Beteenden står för något. Som pedagog måste man inte kunna tyda tecknen, kunna allt om olika diagnoser, hur barn beter sig då eller alltid vad man ska göra. Det som är viktigt är att reagera och föra det vidare!
Som skolläkare uppskattar jag mycket när skolsköterskan har pratat med pedagoger och fått information om ett barn hen varit orolig för eller när en pedagog kommer förbi när vi har mottagning och berättar. Att ha en snabbare och tätare dialog vinner alla på. Som vuxen i skolan vill jag uppmuntra dig till att ta tag i skolsköterskan och berätta det ni ser och undrar över. En första information från er kan vara det som gör skillnad. Och tillsammans får vi en helhet och kan snabbare hjälpa barnet. Skolan är en fantastisk plats med så många vuxna och så många olika kompetenser. Vi har stora möjligheter att göra skillnad här.
I höstas startade jag Stella barnhälsa tillsammans med min kollega Isabelle som är psykolog. Här vill vi skapa en mottagning som tänker helhet kring barnet, familjen och de miljöer barnet vistas i. För oss är kartläggning från skolan, intervju med lärare eller skolobservationer alltid en del när vi utreder barn med neuropsykiatriska svårigheter. Och efter en utredning rekommenderar vi alltid återkoppling till skolan, så att alla runt barnet utifrån de svårigheter som finns, kan ge bästa möjliga förutsättningar.
Förutom mottagningen satsar vi mycket på att få utbilda! Vi vill dela med oss av den kunskap som vi fått från arbete på barnmedicinska mottagningar, som skolläkare och i barnpsykiatrin där vi träffat många barn som av olika anledningar inte mår bra. Vi tror och vet att går att se och förstå tidigare när ett barn inte mår bra. Och med det kan vi minst psykiskt och fysiskt lidande och spara tid. Tid som är enormt viktig i ett barns liv.
Vi kommer gärna till din arbetsplats eller annat forum och pratar om hur vi kan se och förstå barn som inte mår bra. Hur ser vi barn som mår dåligt tidigt och vad har vi för handlingsplan? Vem gör vad? Hur stöttar vi föräldrar och får ett gemensamt fokus och plan för att hitta en fungerande vardag för barnet i skola och hemma? Vi utgår från konkreta men påhittade fall för att få det så användbart som möjligt för just er.
Vi har också en webbutbildning ”Ont i magen eller oro” som handlar om barn som har ont men där vi inte hittar orsaker i blodprov eller medicinska undersökningar utan är det vi kallar psykosomatisk smärta. Vad är det, hur bemöter vi barnet och hur kan vi hjälpa till att få en fungerande vardag. Medverkar gör jag som barnläkare, Isabelle som är psykolog och Anna som är fysioterapeut. Utbildningein får man tillgång till via en länk och kan se allt i 4 veckor och de olika delarna när det passar en själv.
Maila oss på kontakt@stellabarnhalsa.se.
Ni kan läsa mer om oss på stellabarnhalsa.se eller på instagram där vi lägger ut tips och kunskap kring psykisk ohälsa.
