Anpassade pedagogiska material & pyssel

📢 Vi gör förbättringar! Under en tid pågår arbeten och en flytt av hemsidan. Du kan möta störningar, men det är för att ge dig en ännu bättre upplevelse när du surfar hos oss. Tack för ditt tålamod!

Tankar om anpassningar

Tankar om anpassningar

Jag kallar mig för Supermamsen vilket också är det ironiska namnet på min blogg som jag startade 2015. Jag hade då ett behov av att anonymt skriva av mig om mitt liv som mamma till tre barn med autism/adhd och problematisk skolfrånvaro. Bloggen växte och sedermera har jag även gett ut en bok och ger föreläsningar om vårt liv. Till yrket är jag lärare i fritidshem och jag funderar mycket kring hur jag kan få skolgången att fungera bättre för mina elever. Som förälder har jag lärt mig mycket om olika utmaningar och det använder jag mig av i min yrkesroll.

Anpassningar är en viktig del i att få familjelivet att fungera när man har barn med utmaningar. Anpassningar behövs också ofta för att skolan ska fungera för barn med olika utmaningar. Det är viktigt att tänka på att varje enskild elev med utmaningar behöver sina egna individuella anpassningar. Det går inte att säga ”Så här brukar vi göra!”. Vi måste titta på just den elevens behov och möta hen på rätt sätt. Det är ju det som är anpassningar. Annars anpassar vi egentligen inte utan tittar på en modell som kanske har fungerat för någon annan. Pedagoger måste vara detektiver. Inte tro att de vet, utan faktiskt ta reda på svaren för just den aktuella eleven.

Skolor kan tycka att vi föräldrar och BUP kräver för mycket av dem. Gör vi det? Vi kräver ju bara att våra barn ska få den utbildning de har rätt till på sina villkor. Vi kräver inte något för att det är kul att ställa krav. Vi tänker på våra barn i behov. Att skolan ska vara tillgänglig även för dem. Då krävs det att skolan gör ett detektivarbete och lyssnar på oss som känner våra barn! Vi ifrågasätter inte en elevs behov av rullstol eller anpassad kost pga. allergi. Våra barns behov av anpassningar måste också tas på allvar trots att de har osynliga funktionsnedsättningar.

När det gäller mina elever tycker jag inte att jag anpassar i onödan. Jag har en elev som får vara inne vissa raster och spela spel med en kompis för att hen behöver det. Eleven behöver en paus. Är det att ”curla” eller anpassa för mycket? Jag är lärare i fritidshem och inte klasslärare så givetvis kan klasslärare ha en annan bild än jag av om kraven som ställs från föräldrar eller BUP är orimliga eller inte.

Vi har elever med kompensatoriska hjälpmedel, hörselkåpor, piggkuddar och stressbollar, anpassat material, extra pauser osv. I en klass på 25 elever har inte alla elever dessa anpassningar utan de elever som behöver dem. Är det att curla? Nej, om behoven finns där (kanske till och med uttalat från BUP) är det inte att curla. Är anpassningarna orimliga? Nej, inte om vi ser till elevernas faktiska behov. Det orimliga är i så fall att vi personal har svårt att räcka till för alla som faktiskt behöver det. Det är ofta svårt att räcka till som pedagog men det är inte elevernas eller vårdnadshavarnas fel.

Curlar/anpassar vi inte för alldeles för många barn? Är det inte orättvist om en viss elev t ex får vara inne på rasten men inte en annan? Jag som pedagog kan (oftast) känna av om en elev ”VILLHÖVER” vara inne eller BEHÖVER vara inne. Jag lär känna mina elever. Jag vet ganska bra vilka som försöker ”köra” lite med mig och vilka som faktiskt har behoven. Jag tycker att även mina lärarkollegor ser var och när anpassandet behövs. Sen är det faktiskt så att de flesta elever accepterar att det är olika och att rättvist inte måste vara lika.

Jag anser inte heller att vårdnadshavare kräver anpassningar för sina barn som inte är befogade. Jag kan givetvis känna mig stressad av att den eleven behöver kollas extra på rasten, en annan elev behöver hjälp vid maten, en tredje behöver en egen pedagog på lektionen osv. men det betyder egentligen inte att kravet i sig är orimligt. Möjligtvis kan min och mina kollegors arbetssituation bli orimlig. Men det är en helt annan sak!

Nedan finns några tips på frågor man kan ställa för att hitta rätt anpassningar.

UNDERVISNING
Behöver eleven…
• hjälp med att begränsa sina uppgifter? En kopierad sida istället för en bok?
• svårare/lättare uppgifter? Exempelvis kan 65 mattetal av samma sort vara meningslöst om eleven förstår redan efter tio tal.
• instruktioner en-till-en?
• muntliga instruktioner?
• skriftliga instruktioner?
• förberedas mer?
• hjälp med att komma igång?
• hjälp med att avsluta?
• sitta ensam med en vuxen eller i liten grupp? Hur går det att lösa?
• ha planerade pauser? Hur? Var? Ensam eller med en kompis/pedagog?
• tidsstöd, t ex TimeTimer?
• en stressboll eller liknande att pilla med för att kunna koncentrera sig?
• en piggkudde att sitta på?
• en resurs/ett ”hjälpjag”?
• ha inlästa läromedel?
• få arbeta mer med digitala hjälpmedel?
• ha läxfritt?

TYDLIGGÖRANDE/BILDSTÖD
Behöver eleven…
• bildstöd i olika situationer, t ex för att förstå en rutin?
• stöd i konflikthantering, t ex genom ritprat/sociala berättelser?
• hjälp med att förstå en lek på rast/fritids/idrott, t ex genom bildstöd eller extra instruktioner?

FÖRBEREDELSE
Behöver eleven…
• förberedas om t.ex. läraren är sjuk och det blir vikarie?
• stöd vid övergångar?
• veta om det är någon förändring på matsedeln?
• extra information inför en utflykt? T ex se bilder på utflyktsmålet eller få bildstöd över dagen
• veta dagen innan vilka fritidsaktiviteter som är planerade dagen efter?

INTRYCK
Behöver eleven…
• skärm, hörselkåpor, keps/ luva/mössa för att skärma av intryck?
• ha en speciell sittplats i klassrummet? Långt fram för att vara nära pedagogen? Långt bak för att ha överblick över klassrummet? Nära en dörr för att kunna ”smita ut” och ta pauser?
• Tycker eleven att det är svårt med ögonkontakt?

RASTER/FRITIDSTID
Behöver eleven…
• hjälp med att hitta en sysselsättning?
• vara inne?
• vara nära en vuxen?
• ha en paus/egen återhämtning? Trivs eleven ensam?

IDROTTEN
Behöver eleven…
• ha idrott i en mindre grupp?
• ha hörselkåpor?
• slippa byta om?
• slippa duscha?
• slippa idrotten helt?

LUNCH OCH MELLANMÅL
Behöver eleven…
• äta i klassrummet eller annan plats för att spara energi?
• komma till matsalen före alla andra för att få lugn?
• behovskost?

VID HÖG SKOLFRÅNVARO
Behöver eleven…
• undervisas på annan plats en period?
• mötas upp i hemmet för att bygga en relation?
• ha anpassad skolgång?

Dessa frågor kan vara bra att fundera över för att hitta rätt anpassningar. Det kan vara bra att göra en kartläggning tillsammans med eleven.

Läs gärna mer i min bok ”Supermamsen – om livet som pedagog och förälder till barn med särskilda behov” (Kikkuli förlag, 2020) där jag delar med mig om mitt liv som förälder till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (autism och adhd) och problematisk skolfrånvaro. I boken ger jag även en del pedagogiska tips utifrån min yrkesroll som lärare i fritidshem.

//Supermamsen, pedagog och NPF-förälder
(Jag kallar mig för Supermamsen eftersom mina barn önskar att jag är anonym för att skydda deras identitet).

Instagram: @supermamsenblogg
Facebook: Supermamsen

Dela inlägget: