Emma Widegren heter jag och jag arbetar som lärare sedan drygt 15 år tillbaka. Jag arbetar på en kommunal skola på Gotland där jag trivs som fisken i vattnet, vi arbetar nämligen medvetet med ett specialpedagogiskt perspektiv och flexibla lärmiljöer för att stötta eleverna. Vi arbetar i hemvister med ett par lärare, förskollärare och fritidspedagoger som möter eleverna under hela deras dag. Jag har under åren arbetat ett par år i förskola och även undervisat i engelska på mellanstadiet, men det är på lågstadiet jag känner att jag hör hemma. För 10-12 år sedan startade jag en blogg där jag delade med mig av material, när jag lade ned den startade jag istället instagramkontot @emma_widegren_forfattare där jag delar med mig av tips och inspiration.
De senaste sex åren har jag skrivit för förlaget Natur & Kultur och där har jag gett ut Bygg din grupp trygg, Fritidshem Rastlekar, Samspel och empati i förskolan samt nu senast Rum för aktivt lärande, som är en teoretisk och praktisk guide kring att utveckla den pedagogiska och fysiska lärmiljön. Utöver det har jag skrivit material kring läsförståelse för Natur & Kultur, publicerat material i matematik hos Skolplus och för fyra år sedan grundade jag och min man plattformen Skolmagi. Skolmagi är en digital plattform där lärare och pedagoger delar pedagogiskt material av hög kvalitet till förskola och skola, vi har dagligen ca 20 000 unika besökare vilket känns otroligt roligt!
Ett klassrum är en plats för möten i olika former. Det är också en plats för att utforska, upptäcka, samtala och fundera. När jag utformar ett klassrum vill jag att det ska vara inbjudande och kunna användas på flera olika sätt. Det behöver också möta elevgruppen som ska vara i rummet, och förändras när eleverna växer och utvecklas. Jag börjar alltid med att gå in i ett rum och se hur fönster, whiteboard, väggfasta skåp och annan fast inredning är placerad, känner jag mig strukturerad ritar jag sedan upp en skiss över hur jag kan möblera för att skapa rum i rummet och kunna erbjuda flera miljöer i ett och samma rum. Ofta börjar jag att lyfta och dra i möbler för att testa direkt och se hur förändringen upplevs. Jag strävar alltid efter att ha en större öppen yta för till exempel högläsning, samling, redovisning och genomgång. Jag ser också till att skapa olika arbetsplatser för att arbeta i par eller små grupper samt enskilda arbetsplatser för den som vill eller behöver arbeta själv. Genom att placera en arbetsplats mot en vägg eller använda skärmar (det finns både golvstående och sådana man sätter direkt på ett bord eller en bänk) så kan jag skapa avskildhet när det behövs.
Den öppna ytan med till exempel en stor matta ger också möjlighet till rörelse. Vi vet att barn som rör sig har lättare för att koncentrera sig och lär sig mer – därför är det viktigt att vi möblerar för rörelse samtidigt som vi skapar arbetsro. Vi tar rörelsepauser minst en gång under varje lektionstillfälle, och lägger ofta in aktiviteter där rörelse ingår. Att möblera för rörelse kan också vara att placera föremål som eleverna behöver, till exempel pennor och saxar, på olika platser i rummet så att naturlig rörelse vävs in. Jag arbetar aktivt för att skapa rörelse i elevernas vardag, dels genom rörelsepauser som kan bestå av till exempel dans eller rörelseuppdrag, men även genom att väva in fysisk aktivitet i olika arbetsmoment. Vi har till exempel tränat stavning genom stavningsstafett på gården, vi gör gärna tipspromenader för att ge eleverna rörelse och möjlighet till dialog och samspel och vi skapar gärna rörelsebanor utanför klassrummet eller i korridorer för att skapa en rörelse vi vill ha under förflyttning mellan lokaler.
Visuellt stöd
I hela samhället förmedlas viktig information genom symboler, det handlar om allt från trafikskyltar till utrymningsskyltar eller information om var toaletter finns. Visuellt stöd genom bilder är ett språk som de allra flesta förstår, även de som inte kan läsa eller kan språket. En bild går också oerhört mycket snabbare att läsa av och tolka jämfört med text. Visuellt stöd kan ge en känsla av sammanhang och begriplighet, vilket ger eleverna möjlighet till delaktighet och kontroll. För att tydliggöra en lärmiljö behöver den visuella informationen vara tydlig, på rätt plats och användas av rätt anledning. Du kan till exempel använda visuellt stöd i form av text eller bild på lådor för att synliggöra dess innehåll, sätta upp skyltar utanför lokaler för att berätta om rummets namn och funktion eller visa vilka ytterkläder som behövs under dagen. Visuellt stöd kan också vara ett schema på tavlan som visar hur elevernas dag ser ut eller en stödstruktur som visar lektionens olika arbetsmoment.
Ett tydligt visuellt stöd över vad som ska hända under dagen ger eleven svar på de viktiga frågorna: vad, var, med vem, varför och hur länge? Organisera visuellt stöd på rätt sätt och på rätt plats, rama in det om det används på tavlan så att det är samlat på en plats och se till att det i övrigt är tydligt och avskalat. Vi är alla olika känsliga för sinnesintryck och för den som är i svårighet att sortera visuell information blir omgivningen mer hanterbar om den inte översvämmas av bilder. Visuellt buller är stimuli som påverkar elevernas fokus och koncentration.
Mitt råd är att du endast har aktuella stödmaterial uppsatta och att du i övrigt försöker att placera material utanför klassrummet, till exempel i korridoren utanför. Genom att ta ned stödmaterial som inte används ser du också till att eleverna lägger märke till det, skyltar och planscher som suttit uppe länge slutar man till sist att registrera.
Studiero
Studiero är nära kopplat till undervisningens kvalitet och lärarens förutsättningar för att bedriva god undervisning. Det finns många faktorer som spelar in och påverkar hur studieron ser ut, bland annat behöver läraren ha goda kunskaper om elevernas olika behov och förutsättningar, kunna variera undervisningen och skapa sammanhang. Sammanhang, verkliga mottagare och meningsfulla uppgifter ger en känsla av meningsfullhet – något som är viktigt för att skapa engagemang och vilja att lära. Studiero kan även definieras som att fokus ligger på lärande och de aktiviteter som skapar förutsättningar för det, samt att störande inslag minimeras.
Den lärare som vill öka studieron i ett klassrum behöver ha kunskap om elevernas förutsättningar, och utifrån den kunskapen planera lektioner som möter eleverna där de befinner sig med varierade uppgifter. Att formulera tydliga mål, använda sig av varierande lärverktyg, kooperativa strukturer och ha tydliga ramar i klassrummet leder till ökad studiero. Att arbeta med kooperativa strukturer och att variera både form och innehåll i undervisningen skapar engagemang och delaktighet, fler elever får möjlighet att lyckas.
Samtidigt som vi vill ha studiero vet vi att våra elever behöver samtala, samarbeta och mötas kring uppgifter och problem. Genom att möblera och organisera våra klassrum så att de rymmer rum i rummet kan vi möta olika behov och skapa elevaktiva lärmiljöer.
Något som också, mycket konkret, påverkar studieron i ett klassrum är att alla elever behöver få veta vad som förväntas av dem, både i rummet och under lektionen. Det kan till exempel handla om att arbeta med tydliga strukturer för hur uppgifter presenteras och använda sig av visuellt stöd för att visa lektionens olika moment. Stödstrukturen bör dels visa lektionens eller områdets mål, vilket eller vilka moment som ska genomföras samt vad eleven gör när den är färdig med uppgiften. Du kan utgå ifrån en eller flera av de sju pedagogiska grundfrågorna utifrån vilka behov du ser hos din elevgrupp. Frågorna är bland annat syfte, vad ska jag göra, vad behöver jag, hur länge ska vi hålla på och vad händer sedan. En tydlig stödstruktur synliggör innehåll och form samtidigt som det avlastar arbetsminnet.
Det är även viktigt att arbeta med förväntningar och ramar på beteendet i rummet. Vi visar hänsyn till varandra och ger varandra studiero, till exempel går vi genom rummet, öppnar och stänger lådor och dörrar tyst och stör inte våra klasskompisar som är upptagna. Genom att möblera smalare passage skapar jag en yta där eleverna automatiskt behöver sakta ned farten, det gäller dock att inte skapa flaskhalsar där det bildas stopp och köer.
På samma sätt som omväxlande och engagerande undervisning påverkar studieron bör även arbetssätt varieras. Arbeta i par med vissa uppgifter, i en mindre grupp vid ett annat moment och ha även uppgifter som eleven löser själv. Du kan variera genom att arbeta med stationer med spel, en fysisk aktivitet och uppgifter att lösa tillsammans med en vän. När du använder dig av omväxlande arbetsmetoder är det viktigt att eleverna känner sig trygga i hur det går till, att ramarna är tydliga och att ni tar in en nyhet i taget. Det är nämligen minst lika viktigt att det ni gör uppfattas som tryggt och förutsägbart. Att saker och ting är ”som vanligt” skapar trygghet eftersom vi inte behöver fokusera lika mycket på processen utan kan lägga mer fokus på innehållet. Att veta vad som ska hända skapar trygghet – vilket återigen visar på vikten av en tydlig struktur vid genomgångar som är lätt att återgå till för att få överblick under lektionens gång.
För att skapa elevdelaktighet krävs att vi varierar vår undervisning, att vi möter olika elever och att vi utgår ifrån deras förutsättningar och behov för att skapa tillfällen för lärande. Med omtanke, respekt, tydliga ramar och gemensamma positiva upplevelser skapar vi förutsättningar för växande. Att bygga undervisning är att lägga ett pussel där du behöver hitta olika bitar till elevernas lärande. Det är en utmaning som kräver fingertoppskänsla och som lärare upplever jag att min verktygslåda växer med erfarenhet och möten med elever.
Emma Widegren
Vilken fin presentation av Emma Widegren och en väldigt intressant läsning om lärmiljö.
Visst blir man så inspirerad av Emmas kloka råd! 😊